Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se
På söndag är det barnvälsignelse för svägerskans son.
Det finns en mikroskopisk chans att jag ska hinna klart med lapptäcket tills dess.
Men jag tänker minsann ta chansen och försöka.
Säger hon som jobbar bäst under press.
(Eller som nästan bara jobbar under press, resten av tiden slappar hon bara…)
För att lyckas med ett lapptäcke är det viktigt att nåla noga.
Nåldynan är min bästa vän.
Strax före två gjorde jag en riktigt mammig mammagrej.
Jag ringde skolan och pratade med en av Guldgossens lärare och kollade så att han mådde bra.
Det är så typiskt kycklingmamma så jag nästan skäms, men så är det, och nu har jag bekänt också!
Jag skriver bara en liten kom-ihåg-lapp till mig själv här:
Berätta om när du verkligen gjorde bort dej på arbetsförmedlingen!
Idag jobbar jag igen.
Guldgossen hade ingen feber i morses och har fått min nådiga tillåtelse att vara med på friidrottsdagen på Framnäs. Han ville så gärna vara med. För att hoppa höjdhopp “och för gemenskapen” som han uttryckte det.
När jag tempade honom i morses (ett snabbt pip i örat) och det stod 36,6 i lilla rutan, blev han så glad att han grät.
-Jag har bett att jag skulle få vara frisk så att jag kan vara med idag!
Jag undrar om han är lika lycklig fortfarande.
Det har regnat hela förmiddagen och ser inte ut att klarna upp på överskådlig tid…
