Vi planerar vår resa. Varje dag pratar vi packning, kläder, mat, elektronisk utrustning som bör tas med eller inte bör tas med, växlekurser, pass…

Vid ett av dessa oändliga samtal kläckte Förundersökningsledaren ur sig att det vore trevligt att få se sin fru i klänning under semesterresan. Som lite omväxling till sletna byxor och en gammal t-shirt.

På väg hem från jobbet igår tog jag en paus vid Kappahl för att leta efter tunna sommarbyxor till Guldgossen. Byxor hittade jag inga men istället råkade jag springa in i ett ställ med reavaror. Och där hängde en klänning som jag fick för mig att jag skulle prova. Den var egentligen inte särskilt sommaraktig, snarare som en tunika som växt lite extra på längden. Den hade trekvartsärm, lite volang nertill, skönt mjukt material, bröstlapp med fyra klädda knappar, nåt slagts förvuxet ok över ryggen, lagom urringning och mjuka kantband överallt utom längst ner på kjolen. Färgen var övervägande grå (usch vad mycket grått jag redan har i min garderob) med rutor på vit botten.

Nu är ju jag, som de flesta säkert känner till, lite svag för reapriser, och den här klänningssaken var nedsatt till 149 kr.
Så när jag gick ut ur affären låg den i en kassa som hängde från min hand, tillsammans med en mellanblå tunika som bara kostade 49 kr.

I morses tog jag på mig klänningen.
Det gav önskad effekt. Ögon som tindrar, läppar som ler…

Klänningen har fått följa med kroppen till jobbet också. Hade det inte varit för att jag har en riktigt dålig hårdag så hade jag nog känt mig lite fin.

Eller som jag sa till kollegan:
– Jag har en så hålig dårdag!