Zäta

Äntligen har jag varit lite duktig. Duktigheten sitter ju så djupt rotad i den svenska folksjälen, kanske i hela mänsklighetens gener.

Jag har satt vitlök i två av smultrontornets avdelningar. Det är november så det återstår att se om de klarar sig. Jag har också täckt lite bar jord i surjordsrabatten med sommarens sista gräsklipp.
Arbetet tog inte lång tid, men har varit lätt att skjuta upp på grund av mörker och/eller regn.

Guldgossen kunde inte stödja på foten i går så jag är hemma med honom i dag också. I morgon blir det Förundersökningsledarens tur. (Eller otur, beroende på hur man ser det. Visst är det trevligt att få en dag eller två tillsammans med sin son, men anledningen till det hade vi gärna kunnat vara utan…)

Jag räknade ut att jag skulle kunna sova till tio i sju. Då skulle jag tassa upp, byta om, hjälpa igång lilla Svalan och skjutsa henne till fritids. Förhoppningsvis skulle inte Guldgossen vakna och jag skulle ha chansen att komma hem, krypa tillbaka ner i sängvärmen och sova ytterligare en stund.

Så blev det inte.

Klockan sex ringde Förundersökningsledarens väckarklocka och väckte mig mer än honom. Eftersom jag ändå vaknade var det lika bra att gå upp och gå på toa. Chansen borde öka att få somna om på tom blåsa. När jag lagt mig på nytt kom jag på att anledningen till att lilla Svalan så gärna ville gå till fritids och inte vara hemma med oss, trots att det är skollov, är att de ska ha maskerad i dag. Lilla Svalan har visat mig vad fint och spöklikt de gjort i kuddrummet där festen ska vara. Hon har hjälpt till att rita ormar, fladdermöss och avhuggna händer (och grodor, vad som nu är så läskigt med dem…) i två dagar.
För att hinna hjälpa lilla Svalan på med maskeradkläderna och göra en ögonlapp (hon hade bestämt sig för att vara pirat) så ändrade jag klockan till tjugo i sju i stället.

Kvart över sex var det dags att gå på toa igen. Sedan blev jag sittandes där till tio över sju. Att äta en hel paket frusen mango på kvällen är kanske inte världens smartaste drag om man vill få lite lugn och ro dagen därpå!

När jag lämnade badrummet och upptäckte att klockan bara gav oss fem minuter innan vi behövde åka till skolan, fick jag nästan lite panik. Jag väckte lilla Svalan som i racerfart bytte om och borstade tänderna medan jag susade ner för trappan och tillverkade en ögonlapp av en bit kartong och en remsa resår.

Lilla Svalan kom ner när hon var klar och förkunnade att Guldgossen hade vaknat. Suck – där rök den sovmorgonen.

Jag klämde på ögonlappen på lilla Svalan men den satt inte så bra. Resåren klämde åt kring det ögat som skulle se också.
Lilla Svalan kom på att jag kunde måla en svart lapp med clownfärger i stället, och gärna ett rött ärr också.

Eftersom jag är en så duktig målare och kan vara stadig på hand även under hög tidspress så blev resultatet helt okej.
Sen var det bara skjuts in i bilen för leverans av stilig piratessa lagom till frukosten på skolan. Halv åtta var vi där. Det är bra jobbat, särskilt av lilla Svalan som lyckades göra sig i ordning så snabbt trots att jag inte gav henne minsta lilla startsträcka.

En morgontrött men förvånansvärt snabb piratessa.
Blixten tog inte så jag har fått laborera med bilden lite för att lilla Svalan överhuvudtaget skulle framträda.

Piratessan skyldrar med kroksabeln.

Se upp, hon är på hugget!

-Ärret fick jag under min första strid!
“Så säger jag om någon frågar.”