Zäta

Från Gekko hämtade jag igår inspiration. Hon skriver bloggen “Att sy en gecko”.

http://gekko-attsyengecko.blogspot.com/

Bland alla andra sköna alster hittade jag ett foto på en haklapp gjord av vaxduk.
Idag tänker jag ge mig på en kopia. Jag har plockat fram en gammal gul vaxduk på tre meter, ritat ett mönster och börjat kalkera av det på vaxduken. Snål som jag är lägger jag mönstret så nära kanten som möjligt. Precis som om jag kommer sy hundra haklappar och måste vara rädd om varenda millimeter av den gigantiska vaxduken.

Mönstret jag ritat är bara halvt, för det går ju snabbare. När jag ritat av ena halvan och ska vända på den upptäckte jag att jag i min spariver lagt ut mönsterhalvan så att den andra halvan nu hamnar utanför duken. Hade jag varit förståndig nog att rita av mönstret på baksidan av duken hade det ju inte gjort nåt men jag tycker det verkar enklare att rita på den glatta ytan så nu måste jag sudda.

Det går inte att sudda ut bläckpenna med vad som helst. Inte med diskmedel i alla fall.
Klorin finns i huset så jag hämtar flaskan och doppar en tops i vätskan. Det kan ju inte vara hela världen om det hamnar lite klorin på en haklapp. Barnet som ska använda den kommer ju ändå att söla och spilla så mycket så det krävs nog lite rengöring.
Tyvärr bleker inte klorin bort bläckpennebläck.

Var har karln gömt spriten? Jag far runt i huset och letar. Ute i garaget hittar jag till slut en röd flaska. Jag gör om proceduren med topsen och äntligen funkar det. Lite rödspritsångor för barnet kan väl inte heller vara så skadligt. Förhoppningsvis innebär det bara att ungen inte gråter och protesterar så mycket när han ska äta.

Nu har jag klippt ut haklappen och ska kanta fickan innan jag syr på den och sedan kantar hela haklappen.

Blir det bra visar jag resultatet på bloggen så småningom.

Jag är barnsligt förtjust i överraskningar och hemligheter.

För en liten stund sen tog maken med barnen på en liten biltur. De skulle “bara åka en sväng”. Det har ingenting att göra med att det är Mors Dag i morgon, nehä då!

Det blev billig lunch idag.

Maken kom hem från sin lilla shoppingrunda och hade köpt lite sjömat. Alltså sådant som står sig några dagar, eller veckor, i värmen i båten.

Nu ska vi testa vad barnen kan tänkas äta och hur snabbt det går att laga till och hur mycket utrustning man behöver för tillagningen.
Sockerkakan igårkväll blev jättelyckad. Mycket god, i alla fall så länge man lyckades tänka bort den lilla bismaken av T-röd.

Idag testade vi en annan sjörätt. Snabbnudlar. Två paket á 2 kr räckte för att mätta hela familjen på fyra personer.

Fortsätter vi så här kommer vi ha råd med mer båtbensin i sommar. Med tanke på energivärde och nyttighetsinnehåll kommer vi väl förmodligen inte orka köra båten, men i alla fall… man får ju prioritera!

Det blev visst en liten röra till räkorna också. Jag blandar grekist yoghurt med majonäs, salt och rödlöksblast. Den sura smaken från yoghurten slår dock igenom. När maken kommer hem med mer majonäs hoppas jag att det hjälper, annars vet jag inte vad jag ska hitta på.

Dottern hjälper mig i köket. Hon är förste röraren.

-Mamma, du är väl jättebra på att laga mat!
-Ja, lite kanske.
-Jag tycker i alla fall att du är värsta proffset!

Ord, drypande av sötma, levererade i rätt tid och av rätt person!

Nu tänker jag inte bekänna några matintag mer. Det är så negativt tänkt. Bättre att fokusera på det positiva.

Hädanefter vill jag istället skriva upp när jag motionerar. Målsättningen är att åtmindstone röra på mig lite grann varannan dag.

Igår cyklade jag till och från jobbet.

När jag la mej i gårkväll såg jag verkligen fram mot morgondagen. En hel dag utan några måsten. För första gången på länge hade jag en lördag där jag skulle hinna både sy och pyssla i trädgården.

Jag väcktes i morses klockan sju. Under senkvällen hade maken smugit in i sonens rum och installerat en dator. Jag vet inte hur tidigt sonen vaknade men klockan sju hörde jag i alla fall hur han skrattade högt och lyckligt i sitt rum och knappade på tangenterna.

All min lördagslust försvann, inte bara för att jag vaknade tidigare än jag önskat, utan främst för att jag hade en rejäl huvudvärk.
Jag har varit utan värk i många dagar nu, kanske två veckor nästan. De senaste kvällarna har jag dock “fuskat” och inte använt TNS-apparaten och som en räkning på posten dyker såklart huvudvärken upp. Jag vet ju egentligen att jag ofta får huvudvärk speciellt på helgen, så jag borde varit smartare igår kväll.

Naturligtvis somnade jag inte om, fastän jag försökte en liten stund. Solen hittade en springa bredvid sovrmsgardinen och illstirrade på mig också, som för att verkligen förvissa sig om att jag inte skulle kunna sova.

Jag resignerade och körde igång TNS:en istället. En timma låg jag där medan nack- och axelmuskler rytmiskt krampade av elstötarna. När jag inte orkade längre plockade jag av mig elektroderna och försökte sova lite. Då var det dags för maken att vakna.
-Ska du sova nu, vi behöver komma igång med frukosten!

Jag förklarade läget och fick mig sedan fantastiskt nog en kvarts halvdvala innan sonen kom insmygande och berättade att han fått en dator…

Frukosten kompletterade jag med en Eez och nu struntar jag i trädgård och roliga syprojekt och softar istället. Jag har lovat maken att hänga upp tvätten och dammsuga medan han är borta och slänger skräp och lämnar tillbaka några grejjor vi inte behöver, och kompletteringshandlar inför kvällen.

Klockan fem kommer svärföräldrarna och svåger och svägerska med sin lille parvel. Då ska vi grilla korv och sen blir det nog Eurovisionsfestivalskval. (Det var ett trevligt ord.)
Jag tänker marinera en påse räkor som vi kan grilla också. Jag totar ihop en marinad av olja, egenodlad och torkad chilipeppar, lite salt och rejält med ingefära. Det får dra några timmar tills ikväll.
Jag gör nog en tomatröra också med kvisttomater, olivolja, salt och peppar samt färsk späd rödlök som har övervintrat i smultrontornet i vår trädgård.
Maken ska köpa potatissallad och den tänker jag dryga ut med några hackade äpplen och kanske lite kapris.

För övrigt tänker jag inte göra någonting.
Jo, jag måste laga lunch också, men det får bli något enkelt. Köttbullar? Nej, det åt vi i förrgår. Fiskpinnar? Det är verkligen inte så kul. Vi får se vad det blir.

En fantastisk lördag, förvandlad till en rätt vanlig dag. Jag är faktiskt lite besviken på min skalle.