Zäta

Ännu inga mördarsniglar i sikte, men däremot har lususchlingarna även upptäckt äppleträdet, och lyckats få sällskap av en liten grön larv.

Haha, så engagerad är jag! Eurovisionsfestivalskval skrev jag i ett tidigare inlägg om lördagskvällens musikevent. Det var ju Eurovisionsfestivalfinal (ett lika fint ord)!

Vi satt bänkade, jag och våra gäster. Planen var att vi skulle tippa vilka länder som knep de första fem placeringarna och även tippa på vilken plats Sverige kom. Jag gissade på plats 18.
Under poängutdelningen somnade jag pinsamt nog. Vilken värdinna va! Maken var vänlig nog att ruska liv i mig lagom till att jag fick höra Björn Gustavssons:
-And twelv points to…. Sweden!

Förmodligen var det inga tittare i de övriga europeiska länderna som drog på smilbanden, men jag skrattade i alla fall. Jag gillar ju å andra sidan Björn.

Vi som lyssande och tittade gjorde upp en liten minneslista för att komma ihåg hur de olika bidragen var och vad vi sedan skulle tippa på. Åsikterna är inte bara mina egna, och ibland inte alls mina (jag var under stundom för trött för att orka ha någon åskikt) och ibland bara mina. Här kommer listan.

Rumänien – En sliskig duett men med bra sångröster.
Storbritannien – Slätstruken soulpop med skönt gung.
Albanien – Mollpop med gitarr-refränger framförd av en 16-årig söt tjej.
Tyskland – Fyra fåniga flickor.
Armenien – Fransklänningprydd gôrsöt tös med tusen-och-en-natt-joddel.
Bosnien-Hertzegovina – En kvinna med äppelkjol hänger tvätt och leker barnprogram.
Israel – En välbygd man med feminin röst framför arabisk pop.
Finland – Hårdrock på finska! Hälften långhåriga och hälften flintisar. Leadsångaren var lite alv-Legolas-lik. Som vanligt kan i alla fall hårdrockskillar sjunga, verkligen sjunga.
Kroatien – 75-årig gubbe som scratchar till genre-lös musik.
Polen – En inlindad blondin.
Island – Eurodisco. I alla fall lite trallvänligt.
Turkiet – Rock. En Draculalik kille bjuder på lite skönt gung.
Portugal – Pressens favorit – en spåtant. Låter inget vidare. En ledsam och tråkig sång som skulle kunna passa i en musikal eller på begravning.
Lettland – Pirattema. Barnens favorit. Refrängen satte sig ordentligt. Enda låten jag kommer komma ihåg i morgon. Fast refrängens melodi är hämtad från tomteverkstadssången vi hör på julafton.
Sverige – Hur ser hon ut egentligen? Make upen gjorde ju inte det hela bättre heller…
Danmark – 60-talsinspirerat. snygg smäck! Artisterna var nog de sm visade minst nervositet i startfältet. Trevligt och mysigt och bra sångröst.
Georgien – Den blinda, svartklädda som blev vit. Mycket inlevelsefullt. Peace will come!
Ukraina – Pirellihärmapan. Bättre dans och rörelseschema på scén och även bättre sångröst.
Frankrike – Fattar ni! De sjunger på engelska! Fransoserna! Men badbollen tappade visst luften.
Aserbadjan – Kampen mellan det onda och det goda som slutar med att alla är goda. Änglakastratsångaren presterade den värsta sång jag förmodligen någonsin hört. Annars var det en rätt juste låt om man bortser från vissa sjuka inslag.
Grekland – En rosa karamell som bytte om till en ädelstensdress. Lite popaktig men rätt tjatig låt.
Spanien – Ett skämt. En polisongprydd karl med leksaksgitarr.
Serbien – Lite drömskt sådär. En tös med Sibel-klänning fast utan blåst. Joho, blåsten kom visst på slutet också.
Ryssland – Barfotagosse som sällskapade med en Stradivarius och en världsmästarskridskoåkare i Dressmanbyxor. Barfotagossen lyckades knäppa upp skjortan också. Finns det nåt fjolligare än manliga skridskoåkare, särskilt när de bara har två kvadratmeter att skrilla på.
Norge – Det var nåt helt annat än Tejgen (stavning någon?) det. Äntligen en riktig låt med en riktig sångerska. Nu börjar det ta sig. Nehej, nu var det visst slut.

Jag har fått morsdagsuppvaktning på sängen.

Klockan kvart över åtta ringde min klocka för att jag skulle hinna förbereda mig inför påannonseringen i radio av förmiddagsgudstjänsten innan det var dags för frukostbestyr och påklädning.
Jag for upp som skjuten ur en kanon eftersom jag inte hade så jättemycket tid till förfogande, men maken beodrade genast ner mig i sängen igen. Jag fattade ingenting förrän han viskade: -Grattis på mors dag!

Just det ja, det hade jag glömt.
Efter en liten stund kom barnen in och med sig hade de en vattenkanna, precis som jag önskat mej. Jag blev jätteglad. Ännu gladare blev jag när jag fick se att de bättrat på presenten med ett potatisblommeträd!
Och inte en enda teckning i sikte.