Zäta

I morgon ska Förundersökningsledaren tillsammans med sju andra galningar åka skridskor på Göta Kanal, från Sjötorp till Karlsborg.
Kanalen är 6,7 mil den aktuella sträckan. Skridskor kan man förmodligen inte åka lika rakt och fint som båt, så det lär bli längre.
Och så blir det en hel del promenader förbi broar och slussar.

De ska starta vid soluppgången och hoppas att de är klara innan det blir mörkt.

På radionyheterna rapporterade idag att sex personer gått genom isen, bara idag.
Jag skulle varit orolig om det inte vore för att de har med sig en erfaren åkare från friluftsfrämjandet som är utbildad på att läsa isen och vet precis var, när och hur det blir farligt, och som vet hur man drar upp folk som gått igenom, och som själv inte är rädd för att gå i.

Jag hoppas Förundersökningsledaren orkar hela vägen för jag vet att skulle tycka det vore jätteroligt att ha gjort en så´n här tur och han gillar verkligen att åka skridskor. Det är inte alla vintrar det blir tillräckligt bra is för några längre turer, och när det blir det ligger det oftast snö på isen som förhindrar åkningen. Nu är förhållandena perfekta och det är så skönt att han kan utnyttja det.

Nu har ett två dagar långt parti Monopol avslutats. Jag vann.

Vi har helt olika taktik jag och Guldgossen. Oftast går hans taktik hem, han brukar vinna, och var också nära att göra det den här gången, men tack vare tursamma kast med tärningarna lyckades jag vända lyckan till min favör.

Guldgossen brukar se till att köpa de två dyraste gatorna så snabbt som möjligt och alla pengar han får går till att bygga hus och sedan hotell på de två gatorna. Får han pengar över strököper han även några fler gator.

Själv brukar jag försöka köpa några gator på varje sida av spelbrädet, för att sprida ut inkomstmöjligheterna. Det är ju tio steg på varje sida och det känns som om det är större chans att dra in stålars om man äger något med lagom jämna mellanrum för då borde också chansen att motspelarnas pjäser hamna där, öka.
Allt eftersom jag blir rikare försöker jag sedan komplettera gatuinköpen så att jag har ett helt kvarter, och kan börja bygga. Men innan jag påbörjar kompletteringen prioriterar jag att försöka köpa gator i de kvarter som motståndarna redan börjat annektera, för att förhindra husbygge.

När vi slutade spela idag var Guldgossen skyldig mig 2820 kr. Då hade jag allt eftersom köpt över de gator han tidigare ägde.

Det fanns 3000 kr att vinna för den som hamnade på “Fri parkering”srutan.

Jag hade ett “fri från fängelset”-kort som jag köpt av Guldgossen för 1000 kr. Det var onödigt dyrt och jag fick ju inte chans att utnyttja det, men det förlängde spelet med någon timma eftersom Guldgossen fick ett behövligt tillskott i kassan.

Jag ägde alla gator utom:
Karlavägen, Vasagatan, Stureplan och Gustav Adolfs Torg.

Jag hade byggt hotell på Folkungagatan, Götgatan, Ringvägen, S:t Eriksgatan, Odengatan, Valhallavägen, Strandvägen, Kungsträdgårdsgatan och Hamngatan.

Jag ägde även Elverket och Vattenledningsverket och alla tågstationerna.

I plånboken hade jag 100.900 kr.

Jag funderar på att ge mig in i fastighetsbranschen. Borde inte Monopol ge tillräckligt med erfarenhet för att man ska kunna tjäna grova pengar i verkliga livet också?

När Guldgossen fyllde nio år fick han en gitarr av sin mormor och morfar.
Gitarren har min mamma själv fått i sin ungdom, och det är den hon lärde sig spela på. Den är lite mindre än en fullstor gitarr och gjord av en herre vid namn Isack Larsson i Kinne-Vedum utanför Götene i juli 1957. Eller, den kanske är gjord lite tidigare, men den ettåriga garantin är i alla fall utfärdad då.

Så här skrev min mamma på kortet Guldgossen fick tillsammans med gitarren:

“Världsberömd blir du nog inte på den här,
men det kanke inte det viktigaste är.
Men att kunna spela och glädja andra
gör livet så mycket bättre att vandra.
Allt kan du göra som du verkligen VILL.
Vi säger GRATTIS och LYCKA TILL!”

Min mamma är känd för att rimma och dikta bra och håller ofta tal på bemärkelsedagar för släkt och vänner. Hon får alltid till det så bra och jag är både lite avundsjuk men framförallt STOLT över min mamma!

Här är mina nyårslöften inför 2009.

Jag ska gå ner i vikt.
Jag ska äta nyttigt.
Jag ska träna mer.
Jag ska ta minst en liten promenad varje dag.
Jag ska dra ner på godis, kakor och läsk.

Jag ska bli bättre på att planera och laga familjens middagar så vi inte behöver äta köttfärssås, fiskpinnar och köttbullar riktigt lika ofta.
Jag ska baka mera bröd. Och bullar. Och kakor.

Jag ska städa mer.
Jag ska dammsuga i alla fall två gånger i veckan.
Jag ska rensa avloppen i duscharna och de fyra handfaten.
Jag ska putsa fönstren minst fyra gånger.
Jag ska gå igenom alla köksskåp och torka ur dem.
Jag ska rengöra spisfläkten.
Jag ska sy nya gardiner OCH hänga upp dem.
Jag ska inreda vårt hem med kärlek och omsorg.

Jag ska ta mig mer tid med barnen. Soffmys framför TV:n en till två gånger i veckan.
Jag ska spela mer spel tillsammans med barnen.
Jag ska hjälpa Guldgossen med läxorna bättre.
Jag ska lära lilla Svalan spela piano.

Jag ska umgås mer med Förundersökningsledaren.
Jag ska avsätta äktenskapstid med Förundersökningsledaren minst en gång i veckan. Och en helg i månaden.
Jag ska göra mig vacker för hans skull.
Jag ska lyssna koncentrerat när han berättar om sitt jobb och sina intressen.
Jag ska laga god mat till honom.
Jag ska hålla ordning på hans nycklar och plånbok och mobiltelefon.

Jag ska vara mer närvarande på jobbet.
Jag ska bli den bästa Produktionsledarvikarien någon någonsin skådat.
Jag ska dra in mer pengar till företaget än tidigare år.
Jag ska vara trevligare på jobbet, glad varje dag och med ett leende till övers för alla.

Jag ska tillbringa mer tid i kyrkan.
Jag ska gå på alla söndagsgudstjänster.
Jag ska gå på bönesamlingarna.
Jag ska se de andra medlemmarna i min serveringsgrupp, i kaffestugegruppen, i radiogruppen.
Jag ska städa mitt städområde i kyrkan med glädje.
Jag ska bli en bättre kristen och våga berätta för andra om min tro när tillfälle erbjuds.
Jag ska våga fråga om någon vill följa med mig på en Alphakurs.
Jag ska bli mer ödmjuk, lyssna bättre, känna mer och erbjuda mig att hjälpa dem som behöver det.

Jag ska satsa på mig själv mer.
Jag ska göra fler smycken.
Jag ska gjuta ljus.
Jag ska sy lapptäcken.
Jag ska sy kläder till lilla Svalan och Guldgossen och också till mig själv.
Jag ska göra en almanacka att hänga på köksväggen.
Jag ska titta på mina favoritprogram på TV och ta mig tid att mysa med en bit choklad och en god kopp te.
Jag ska sitta framför brasan och läsa böcker.

Jag ska blogga mer.
Jag ska läsa bloggarna på min blogglista varje dag och lämna mer kommentarer och bättre försöka sätta mig in i mina bloggvänners liv och väl.

Jag ska skriva en bok.
Jag ska sätta in alla gamla kort i fotoalmbum och skriva om dem och göra det fint.
Jag ska kontinuerligt rensa undan gamla tidningar och klippa ut det jag vill spara.

Jag ska gå igenom min och barnens garderober och skänka det som är urväxt till Second Hand.
Jag ska köpa nya fina, moderna kläder till barnen och mig själv och visa upp en vacker fasad för den som vill se.
Jag ska hemtona håret och sminka mig oftare.
Jag ska köpa nya skor.

*

Jag ska bli utbränd innan maj månad, eller vad tror ni?

Äntligen fick jag tag på någon som kunde byta med mig. Jag har ringt till 29 personer, de flesta har jag inte fått tag i men jag har i alla fall pratat med 12 stycken.

Nu ska jag ägna mig åt röran i tvättstugan en stund. Sen blir det nog en kopp te.

Förundersökningsledaren och barnen är ute och åker skridskor någonstans. Jag vet inte var men för en liten stund sedan råkade Förundersökningsledarens mobil ringa upp vårt hemnummer och jag har suttit i sex minuter och tjuvlyssnat.
Jag tror de träffade på några de känner på isen, kanske några av våra nyårsgäster lät det som.
Jag har också fått höra att isen ligger som ett salsgolv och att de har fri sikt en bra bit. Guldgossen fick tydligen syn på en fastfrusen fisk i isen. Jag föreställer mig att lyckan är total.

Här hemma har jag inte lyckats lika bra. Jag mår bra och känner mig inte det minsta sjuk men jag vill ändå ha tag i någon ersättare till Kaffestugan i morgon, eftersom jag kanske är smittbärare efter de andras eskapader. Men det är jättesvårt. Jag har inte fått napp ännu, och då har jag pratat med en hel del folk.

Nu måste jag fortsätta jaga. De borde väl finnas någon som inte har gjort upp några planer för morgondagen!

Förundersökningsledaren steker prinskorv och vi kompletterar med potatisgratäng sedan nyårsafton.

Guldgossen äter en prinskorv och vägrar sedan. De är för starka för hans ömtåliga smaklökar. Han håller sig till potatisgratängen.
Lilla Svalan ratar potatisgratängen efter en itvingad smakbit. Hon håller sig till prinskorven.
Vi har fått ett barn av varje sort.

-Varför heter det prinskorv egentligen, undrar lilla Svalan.
-För att det är gjort av prinsar, förklarar Förundersökningsledaren.
Jag blir lite förvånad. Det brukar vara jag som lurar i barnen alla dumheter.
-Då tänker jag inte äta mer, säger lilla Svalan och slutar efter en och en halv prinskorv.
Förundersökningsledaren förklarar att han bara skojar. Prinskorv heter prinskorv för att det är lite finare korv, finare än vanlig grillkorv. Prinskorv är korv för prinsar.

Det hjälper inte. Lilla Svalan äter inte mer.
Istället filosoferar hon.
-När man kommer till himlen, får man äta vad man vill då, mamma?
-Jag vet inte.
-Äter man i himlen?
-Jag vet inte det heller.
-Om man äter så ska jag bara äta pannkakor.
-Ska du bara äta pannkakor, en hel evighet?
-Nej, bara när jag är i himlen… och lite innan också, här hemma.

Om man får äta vad man vill i himlen kommer jag nog inte äta prinskorv heller, i alla fall inte särskilt ofta.

Förundersökningsledaren har startat operation “anpassning till arbetslivet”.
Det innebär att vi går upp tidigare och tidigare varje dag, för att på onsdag nästa vecka vara beredda att gå upp vid vanliga vardagstid för att hinna till skola och jobb i tid.

Idag gick vi upp klockan 9.

Nyårsafton började bra. Vi sov till tio och åt frukost i lugn och ro innan vi gjorde oss i ordning för en eftermiddag på skridskor. Förundersökningsledarens idé om att börja nyårsaftonsfirandet med skridskor och korvgrillning mottogs väl av de andra familjerna och det blev en riktigt lyckad eftermiddag.
Guldgossen fattade snart galoppen och kom ihåg hur man åker skridskor trots att det var så länge sedan sist och även lilla Svalan lyckades kava runt riktigt bra trots sina mycket oslipade och dessutom för stora skrillor. Hon gjorde några rejäla vurpor också men gav sig inte för det utan fortsatte tills vi beodrade henne att byta om till vanliga skor igen.

På kvällen var gästerna här och vi åt en god trerättersmiddag. Förundersökningsledaren började dock må lite dåligt. Han blev rôsen och fick diarré och gick iväg och vilade i omgångar.
Tolvslaget firade därför jag och barnen utan make och far. Vi var framme på torget och såg på raketerna. Lidköpings kommun har i många år bjudit sina innevånare på ett fint fyrverkeri, till musik. Det är ett Göteneföretag som arrangerar, gör och braschar av grannlåten och det gör de på ett 20-tal ställen runt om i landet på nyårsafton.
Jag älskar verkligen fyrverkerier. Jag vet att det är ett elände för hundar och katter och att det inte är särskilt miljövänligt heller, men det kan inte hjälpas. Jag älskar det i alla fall. Jag hade inte långt till tårarna av lycka när jag stod där på torget, med mina barn tätt slutna intill mig, och fick njuta av klara färger, guldskimmer och silverfontäner och dessa höga, hissnande solar som slår ut så snabbt att man nästan tappar andan.

Natten blev inte lika rolig. Förundersökningsledaren besökte den vita tronen med jämna mellanrum, och fortsatte också igår. På eftermiddagen piggade han dock på sig.
Då satt jag och barnen, framförallt Guldgossen, och spelade Monopol. Vi är inte klara än utan låter spelet stå framme på köksbordet. Frukosten har vi därför intagit framför TV:n.

Nu känner jag i magtrakten att det snart är min tur att bli sjuk. Lilla Svalan hade några dagar av magont och diarré före nyår och Guldgossen hade lite känning på Nyårsaftons morgon och jag hoppas att det räcker för deras del med det.
Jag ska försöka skaffa en ersättare till Kaffestugan i morgon.

Igår var jag duktig och städa hela nedervåningen och tog hand om en massa disk efter firandet, medan Förundersökningsledaren låg halvt utslagen framför TV:n. Jag tänkte att det var bäst att skynda sig innan jag också blev dålig. Med facit i hand hade jag ju hunnit utan att skynda mig så, men tack vare det hann jag både gå en lång promenad i solen med lilla Svalan, och spela Monopol med Guldgossen hela eftermiddagen.

Gårdagen avslutade Förundersökningsledaren och jag med att se Mission Impossible 2. Vi har båda sett den tidigare men vi kom inte ihåg hur den var förrän allt eftersom, och jag njuter av biljakter och snygga exposioner. Så´n är jag, vare sig jag gillar det eller inte.
Innan vuxenfilmen tittade vi också på “Natt på muséet” tillsammans med barnen. Det var en söt och lite rolig film som jag fått låna över jul av en kollega.

Jag ämnar inte summera 2008 allt för ingående. Jag nöjer mig med att säga att det har varit ett bra år. Förundersökningsledarens syskon fick alla barn. Sommarens semester var riktigt lyckad, förrutom att vi gick på grund vilket var lite läskigt, och vår familj har ännu inte drabbats av någon ekonomisk kris.

Jag är lite orolig inför 2009 eftersom världsläget inte är det bästa. Vi sitter ändå i ett hus med stora lån och vi är beroende av att ränteläget inte ändrar sig för mycket åt “fel” håll.

Det bästa är att få lägga allt i Guds hand och veta att Han tar hand om oss. Tryggare än så kan man inte vara.