Zäta

Lilla Svalan var sur som ättika när hon kom hem från skolan. Hon ville gå på disco men fick inte.

Förundersökningsledaren var inte helt glad i hågen själv. Han har jobbat över några kvällar och var trött, och så ringer jag och berättar att jag jobbar sent.

När jag kom hem kvart i åtta hade mina två citroner neutraliserats något, och ännu bättre blev det när de kom på att de kunde göra trolldeg.

Jag tror faktiskt inte att vi har gjort egen lera någon gång tidigare, men det här blev ovanligt lyckat.
Förundersökningsledaren och lilla Svalan mätte upp mjöl och salt och kokade vatten och olja och karamellfärg.
I receptet stod det att man skulle ha alun också.

Vem i hela fridens namn har alun hemma?

Förundersökningsledaren googlade fram ett recept där man ersatt alun med citronsyra.
Jag gjorde inventering i kryddskåpet och hittade… ingen citronsyra men natriumbensoat. Det ska ju ha ungefär samma effekt. Modern har dessutom lärt mig att man inte behöver använda lika mycket natriumbensoat som citronsyra så det skulle väl bli finfint det här.
Och det var ju inte precis som att de skulle ÄTA degen.

Nu har lilla Svalan och Guldgossen degat i 1½ timma. Ovanligt lyckat som sagt!

Nu regnar det roliga bloggar.

Här är en sköning till.

Det var med grus i ögonen och sirap i lemmarna jag vaknade i morses.
Hjärnan fick jag lämna kvar på kudden, den ville inte alls stiga upp.

Det är förra nattens eskapader som kickat in och gör mig så sanslöst trött. I natt har jag sovit betydligt bättre. Bara varit på fötter en gång efter fyra för att titta till ett jämrande barn. Jag tror det var Guldgossen som klagade i sömnen, när jag väl tog mig upp låg båda barnen tysta i sina sängar, och jag tog en tur till badrummet i stället.

I går kväll hade jag huvudvärkkänningar så jag la mig med TNS:en som sällskap. Jag är stel i nacken och ännu inte särskilt klar i knoppen, men förhoppningsvis slipper jag huvudvärk idag.

I natt har jag bland annat drömt att familjen Zäta bodde på tre olika ställen i Lidköping. Vi tyckte det var praktiskt att alternera och bodde några dagar i varje hus. På så sätt kunde vi ha nära till olika saker och slapp välja vilka hus vi skulle sälja.

Vi hade vårt hus här i Stenhammar, ett i Råda och ett nära torget inne i centrum. Jag ägnade drömmen mestadels att fundera på om man borde ta med sig kylskåpsmaten från ställe till ställe, eller om det var bättre att ha tre uppsättningar mat. Förundersökningsledaren tyckte det var onödigt att flytta runt mjöl, smör och ost men jag ville vara sparsam och ta med.

I vaket tillstånd inser jag det ironiska med att försöka vara sparsam med mjölken när man betalar lån och uppvärmning och allt annat som hör till, för två extra hus.

Jag drömde också att jag levde på vikingatiden.
Min stam krigade mot en annan stam. Jag var en mycket duktig bågskytt och vi stod en handfull män (jag var man) och sköt prick på våra motståndare, från ett högt beläget fönster i ett höghus. De andra hade inte en chans. Främst för att jag var så pricksäker…

Nu har Förundersökningsledaren också kommit ner i köket, och dessutom orkat sig ut att hämta tidningen, så nu ska jag sno en del av honom och läsa in mig lite på vad som hänt i stan sedan i onsdags, då förra tidningen kom ut.
Jag har två minuter på mig innan jag behöver fixa i ordning barnens skolfrukt och min egen jobb-mat och fortsätta med de andra morgonbestyren.