Blog Image

Zäta

Vad handlar Zätas blogg om?

Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se

Talang 2011

Vardagsnära Posted on Fri, June 10, 2011 22:45

I stället för att göra rent ugnen, baka och plocka fläder så har jag tittat på Talangfinalen med barnen. Jag störde mig på att produktionen var så svajig. Talangerna däremot, de var bra.

Countrykillen Rasmus har ju verkligen spelglädje och gôtt driv även om han inte sjunger rent.
Sannasångerskan trillade dit på fel låtval och ett försök att vara sexig. Hennes röst och personlighet går ju hand i hand med det enkla, avskalade men det är inte så lätt att avgöra själv.
Lille danskillen var helt enormt duktig. Jag såg bara en enda miss då han inte var helt synkad med sina bakgrundsdansare.
Tenoren sjöng förväntat bra. Även om jag vet vilken prestation som ligger bakom en sådan toppenröst så blir det dock lite tråkigt att lyssna till i längden.
Knasbollen med stråskägget var förväntat knasig men jag skrattade inte en enda gång.
Den vuxne danskillen var duktig men stack inte ut på samma sätt som den unge.
Publikens val sjöng med känsla men han funkar nog bäst i en rökig clublokal och jag satt mest och funderade på varför det är okej för killar att sjunga halvkast och ändå bli uppskattade och anses som duktiga och coola medan tjejer inte kan slippa undan på det sättet. Den enda tjej jag kan komma på som inte har njutbar röst och ändå är erkänd sångerska är Carolin af Ugglas.

Och så har vi då Simon, årets vinnare. När jag förstod vad han skulle göra med sin lilla kub den här gången så sa jag direkt att det skulle gå åt pipan. Okej om han är duktig på att lösa Rubiks kub snabbt, och med en hand, eller med fötterna – men att memorera en trasslig kub – som dessutom någon annan trasslat till åt en, och sedan lösa den med förbundna ögon – det går ju bara inte. Då ska du inte bara vara duktig på lösningen utan också ha ett hästminne utöver vad som kan betraktas som normalt.

När han började lösa den så gick det för sakta. Nu minns jag inte om han hade två eller en och en halv minut på sig (se, om jag inte minns en sådan sak, hur skulle han då kunna minnas hela kuben i trassligt tillstånd…) men jag såg ju att det inte skulle gå. Det skulle bli sådär pinsamt jobbigt när tiden gått ut och han fortfarande stod kvar och vred på hörnen och Tobbe Trollkarl skulle säga att “nu är tiden ute” och han skulle vilja fortsätta en liten stund till för att han snart, snart skulle vara klar, och Charlott skulle bre på med Skånskan och säga att de ju i alla fall har sett vad duktig han varit tidigare men att han nog tog sig vatten över huvudet den här gången och Marco skulle skaka på huvudet lite och försöka sig på ett lamt skämt och Simon skulle stå där med blossande kinder och man skulle verkligen förstå att han bara ville sjunka genom scenen och försvinna.

Och så stannade han upp och trummade med långfingret mot en av mittenrutorna, som om han funderade på vilken färg han hade där nu, var det grön eller röd, och jag led med honom och såg verkligen hur lost han var, hur stor pressen var, hur musiken och publikens applåder fick honom att tappa bort sig redan så här i början och hur hopplöst det var nu, för om han glömde bara en endaste liten ruta eller tappade bort sig på en enda vridning så skulle det ju vara helt omöjligt att komma rätt.

Och så plötsligt la han ner kuben – och var klar. Och klockan visade 35 sekunder till godo. Och han såg inte ens förvånad ut.

Och jag lipade.

Nu när barnen är tandborstade och lagda så återberättade jag händelsen för Förundersökningsledaren när vi var inne hos Guldgossen och sa god natt. Guldgossen hade också varit grymt imponerad och tyckte att rätt person vann.
-För han var så bra pappa. Och jag fattar inte hur han kunde veta när han var klar.



Inställd utomhusaktivitet

Vardagsnära Posted on Fri, June 10, 2011 22:17

Det var inte riktigt rätt väder för att plocka fläder, i alla fall inte utan regnkläder.



Begravningsångest

Sång och spel Posted on Fri, June 10, 2011 07:59

I dag ska jag sjunga på en begravning. Kvinnan som avlidit var medlem i vår församling och de anhöriga har bett mig sjunga.

Jag måste erkänna att jag är lite nervös trots att jag inte brukar bli det annars.
För det första har jag aldrig varit i kyrkan jag ska till och jag är inte säker på att jag hittar dit (det ligger ute på landet någonstans). Jag vet inte heller om det finns ljudanläggning och utan mikrofon kanske jag inte hörs för även om jag kan sjunga högt så sjunger jag definitivt inte starkt.

För det andra så räknar de anhöriga med att jag kommer sjunga väldigt vackert. De hörde mig när jag och Förundersökningsledaren medverkade på en gudstjänst härförleden och det var efter det som de gärna ville att jag skulle sjunga på begravningen. Jag känner alltså en viss press och den har satt sig i maggropen. (Som om jag skulle ha en grop i magen. Min mage är mer av det konvexa slaget.)

För det tredje så ser jag ut som en servitris i min svarta kjol och vita blus och jag känner mig obekväm i en för trång BH. BH:n behövs dock för att jag ska komma i den vita blusen som egentligen är några nummer för liten.

Och för det fjärde misslyckades jag med makeupen i morse. Jag beslöt att lägga en diskret mejk i svart och vitt för att matcha kläderna. Lite rouge, en beigvit skugga under ögonbrynet och maskara. Men så hittade jag min gamla eyeliner och tänkte i ett obevakat ögonblick att jag skulle använda den för att dra ett tunt-tunt streck och liksom bara piffa till det lite.

Hur lätt är det att dra ett tunt streck med morgondarrig hand en alldeles för kort stund efter att man klivit ur sängen? Det blev ju sådär jag kan säga. Men med lite saliv på en tops lyckades jag sudda bort det värsta och täckte sedan över kluttarna med mörkgrå ögonskugga. Att eyelinern är allt annat än vattensäker upptäckte jag genast- och i dag regnar det! Har jag otur hinner allt det svarta samla sig till mörka ringar under ögonen innan jag tar min första ton.



Flädersaft

Matnyttigt Posted on Fri, June 10, 2011 07:50

Tjoho!

På väg till jobbet i dag så jag att flädern börjat blomma. Stora släta vita blomstertallrikar som bara väntar på att jag ska komma och knipsa dem för att koka saft.

Men vad var det man skulle ha i saften mer än just fläder? Socker såklart, och vatten och citroner. Men hur många citroner och är det citronsyra eller det där andra medlet jag brukar röra i, natriumbenosat eller vad det heter?

Jag har för mig att jag har ett recept sparat någonstans i bloggen. Synd att det inte finns någon sökfunktion. Funkar det att googla tro?