Zäta

I dag har barnen och jag varit i badhuset efter jobbet/fritids.
Lilla Svalan simmade 300 meter.
Guldgossen simmade 500 meter.
Jag simmade 1300 meter.

Eftersom barnen simmade så duktig (båda tog simborgarmärket och Guldgossen hade dessutom gott och väl skrapat ihop till kilometermärket) så roade vi oss sedan med att hoppa från trampolinerna (jag hoppade bara från bassängkanten – men två gånger dagen till ära) och så låg vi en liten stund i den varma bassängen och gottade oss.

Ingen av oss lekte i den halvvarma, grunda bassängen. Där hade nämligen någon spytt strax innan vi kom så den var avstängd och det pågick sanering.

När vi kommit hem tittade vi på premiären av “The Voice”. Jag blev förtjust direkt. Äntligen ett program där “juryn” bara säger snälla saker – även till de som åker ut.

Förundersökningsledaren kom hem från sin danmarkstripp och var med och såg slutet av programmet. Sedan gjorde jag raskt upp arbetsfördelningen:
-Du hänger barnen så går jag ner och ber med tvätten!

När jag såg det skimrande badrumsgolvet några dagar efter jul undrade jag om det verkligen var en så god idé att ge lilla Svalan glitterspray i julklapp.

Efter jobbet ska barnen och jag åka till badhuset. När jag väckte Guldgossen i morses berättade jag om stormen Emil som härjar där ute, och om Förundersökningsledaren som ska åka färja i ovädret. I samma andetag påminde jag honom om att vi ska simma i kväll.
-Ja, i badhuset går det i alla fall inga vågor, kommenterade Guldgossen lugnt.

En ny storm har dragit in. En busig rackare som blåst ner massa julgranar utmed min resväg till jobbet.
Efter Berit och Dagmar är det nu Emils tur att härja runt. Klass två-varning är utfärdad för Västkusten.

I dag ska Förundersökningsledaren göra en lång bilresa – utmed Västkusten. Sedan ska han ta färjan till Danmark och senare i kväll göra om hela resan hem igen.

Jag är faktiskt lite orolig.