Zäta

När jag ser mej i spegeln längtar jag efter mina systrar. Inte för att vi är så lika att jag påminns om dem när jag ser mej själv.

Kolla in yngsta systern på vår fotosida: www.zettervall.se under september 2007 och mellansystern finns på de två sista bilderna under februari 2007.

Nej, jag vill få deras utlåtande om min nya frisyr. Nu har både mor och svärmor sett mig och jag har fått positiva utlåtande. Systrarna är lite mer kritiska och vågar säga ärligt vad de tycker så det ska bli spännande.

Jag har inte varit så här korthårig sen jag slutade nian och mamma tog med mej till en källarfrisör som var billig och nog bekant på något sätt. Hon gjorde en klassiker.
-Oj, nu blev det nog lite kortare på den här sidan, jag får jämna till lite…
-Fast nu blev den nog för kort på höger sida istället…
-Ja, nu ska det bara vara lite mer på vänstersidan här…

Det slutade med att jag hade två centimeter hår kvar på hela skallen. Jag såg ut som nickegubben som vi stoppade pengar i i söndagskolan. De skrattade åt mej i skolan när jag kom till avslutningsdagen. Tur att jag redan då hade ett välutvecklat självförtroende.

Falunsystern kommer hem över påsken och Italienskan kommer i början av april. Jag längtar… och inte bara för håret… det är så skönt att umgås med någon som känner en jätteväl och som man kan prata med allt om… och som ändå inte är ens make.

Nu har vi ätit pannkakor igen, sjuka dottern och jag.

På förmiddagen var vi ute en liten sväng i solen och tittade hur långt vårblommorna kommit i trädgården och kastade rockring till varann.

I morgon blir det lunch på Lundsbrunns Kurort. Vi klarade ju av våra mål i den veckotävling VD:n satte upp för ett tag sen. I morgon eftermiddag sitter jag och gottar mej på spa-avdelningen i Lundsbrunn men innan dess äter vi lunch där.

Det blir nog något lite mer raffinerat än pannkakor.

I söndags tog jag med dottern till Lidens för att köpa tulpaner till min mamma och för att dottern skulle kunna välja ut en ny krukväxt till sitt rum. Den gamla Hemtrevnaden som hunnit växa sig lika stor och vacker som en Beetlesfrisyr, dog tyvärr när vi var i Italien. Jag har annars arbetat hårt för att vänja alla mina krukväxter vid att klara sig med väldigt få vattningar. Aldrig oftare än en gång i veckan.

Dottern valde en blommande blomma, översållad av stora lila blåklockor.
Nu håller hon själv koll på sin krukväxt för att den inte ska gå samma öde till mötes som Hemtrevnaden. Dottern har velat vattna den varje dag sedan i söndags men jag har avvärjt det. Blommor mår inte bra av för blöt jord heller. Idag var det i alla fall dags. Jag var tvungen att hålla med dottern när hon kom rusande och uttropade:

-Mamma! Nu måste vi göra nå´t. Min blomma ser besviken ut!

Jag och dottern tittar på Hedvig, hon som får lång näsa så fort hon inte förstår ett nytt ord. Hedvig läser sitt horoskop och pratar lite om stjärntecken.

Dottern frågar vilket stjärntecken hon är. Jag vet inte.
-Jag är nog Karlavagnen… eller riddaren… eller kanske… DRAKEN!

Med tanke på vilken superstjärna min dotter är så lutar jag nog mest åt Karlavagnen.