Zäta

Lite trött så här på eftermiddagen, efter nattens vakna timmar.

Men om en timma börjar stationspasset på Friskis och då kommer jag bli piggelin igen!

Varför var jag vaken i natt då?
Jo, sonen hade växtvärk i båda fötterna. Jag provade med massage och benvärmare (en klassiker i vår familj) och låg i hans säng för att trösta och ge närhet, utan att störa maken. Till slut fick vi ta till det tunga artilleriet med Alvedon. När jag berättade sagan om den lilla grisen Selma och hennes husse Knut så somnade sonen till slut. Grisen Selma är så jätteliten att hon sover i en tändsticksask och blir mätt för en hel dag om hon äter en fluga. Hon är lite busig och brukar simma i toalettstolen.

Nästa gång sonen har växtvärk ska jag nog berätta om Selmas kompis Walle, som är en jättestor giraff.

Men nu är det snart dags att packa gympaväskan och samla kraft.

Har varit på torget en sväng men köpte inget idag. Bra gjort va!

Istället brände jag 1775 kr på en batteriladdare till båten. Men den ska maken ha så det var inte mitt fel.
Eftersom han har gjort av med så mycket pengar (från mitt konto) så känner jag att jag verkligen kan unna mej ett par snygga bågar till de nya glasögonen. Jag tror jag ska kika runt lite på nätet nu.

Låset på bilen krånglar. Man låser med en fjärrkontroll men det är inte alltid bilen låser sig, eller låser upp sig heller för den delen.

Igår kväll, utanför ICA, upptäckte jag att man också kan låsa upp bilen utan att larma av.
När jag vred om nyckeln i låset, lycklig över att överhuvudtaget lyckats ta mej in i bileländet, så gick larmet igång. Det var ju lite retligt så jag körde därifrån så fort som möjligt, nästan med tjutande däck. Kanske inte det smartaste om man vill framstå som en icke-tjuv.

Igår kväll var jag på Tillväxtgruppsledarträff.
En gång i månaden samlas vi och pratar om hur vi har det i våra grupper och försöker uppmuntra och hjälpa varandra.
En Tillväxtgrupp är som en bönegrupp. Det finns ganska många sådana grupper inom församlingen. Grupperna är olika stora och träffas olika ofta och pratar om olika saker. Det finns dock tre gemensamma strävanden och det är tillväxtfaktorerna. Vi försöker växa uppåt (närmare Gud), utåt (att få med andra som är intresserade av en varm gemenskap) och inåt (till att bli mer medvetna om vårt eget liv).
Skulle du fråga någon annan skulle de säkert kunna ge dig ett annat svar, det finns många sätt att tolka tillväxt, och det ena behöver inte utesluta det andra.

Tillbaka till gårdagskvällen. Innan vi drog igång själva samlingen pratade jag lite med pastorn. Han var med när maken åkte skridskor i måndags. Det hade varit vackert skridskoväder (dvs mulet och kallt) och bra is. Maken hade nämnt att han önskade sig nya skridskostavar. Det var en nyhet för mig, sa jag.

Sen råkade jag på något mysiskt sätt avslöja att både jag och maken är materialister och att vi går och önskar oss saker var och en på vårt håll, ofta utan att berätta för den andre vad vi vill köpa. Det kanske inte direkt var vad pastorn ville höra om två av sina medlemmar och han konstaterade att vi var “egoistiska materialister”. Det lät ju inte så bra. För att släta över lite sa jag:
-Men vi erkänner ju i alla fall!

Så nu är jag en Bekännande Egoistisk Materialist. Ganska flådig titel, eller hur? Jag tror jag ska skriva det på hitta.se, istället för den titel jag gett mig själv där nu.

Dottern fick en OK-stämpel i rumpan och överlämnas med varm hand till skolväsendet.
Mitt av stolthet svällande modershjärta svämmade nästan över när dagisfröken berättade vad hon skrivit i utvärderingen.