Zäta

Nu har jag inte lång tid på mig om jag ska hinna klart med lapptäcket till helgen.

På torsdag spiller jag dybara tidsdroppar på att skjutsa och hämta barn.
På fredag kommer jag ha svårare att motstå TV-soffan än jag har att motstå kanelbullar.

Återstår ikväll. Nu ska här sys!

Efter gårdagens dipp med två jag-föll-för-frestelsen-misstag har den här dagen startat bättre. Ännu inga missöden på bull-fronten, eller någon annan front.

Sommarväder i mitten av april, och torgdag. Perfekt kombination!

Men jag kom tomhänt därifrån. Fastän jag var på jakt både efter en snusnäsduk till maken och tennisskor till sonen.

Maken har beställt en snusnäsduk. Jag sydde en åt honom för något år sedan, men han är inte nöjd. Den är inte tillräckligt mjuk. Jag har föreslagit att han ska tvätta den några gånger, så blir den nog bra, men jag tror att det är den ljusblå färgen han ogillar och därför är avog.

Det fanns snusnäsdukar på torget. Men de var små.

Sonen går trots alla plusgrader, fortfarande omkring i sina vinterkängor. Det är inte frivilligt. Vi har helt enkelt inte köpt några vårskor till stackar´n än.

Det fanns billiga skor på torget. 50 kr!
Men inga i sonens storlek.

I morses sa dottern att hon vill börja på Mulle.
Dagiskompisen går på Mulle.
Jag tänkte i mitt stilla sinne att det ju var en bra idé, lära sig om natur och djur, träffa Skräptanten. Och jag misstänkte att hon ville börja bara för att vara lik sin uppskattade kompis.
Jag fick ett lite annat perspektiv på dottern när hon förklarade orsaken.
-De andra barnen kastar kottar på X. X sa att när det kommer en ny tjejj så stirrar alla på henne. Om jag börjar så kanske de stirrar på mej och inte kastar kottar på X.

Jag tror inte jag känner någon med så stort hjärta som min dotter. Ett hjärta av renaste guld. Så självuppoffrande.

Efter att jag tränat åt jag två mackor. Det är okej. Men i skafferiet hittade jag också en övergiven kanelbulle sedan i lördags. Den slank också ner.

Det börjar ju bra det här, eller hur!