Blog Image

Zäta

Vad handlar Zätas blogg om?

Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se

Orkidé

Torgdag Posted on Wed, October 15, 2008 15:26

Det var kallt ute. Något smått, smått, smått och vått, vått, vått landade oupphörligt i mitt ansikte, hår och på mina händer.
Jag skyndade över torget och lät blicken snabbsvepa över de olika blomsterhandlarna. Tre eller fyra fanns det där, uppblandade med väskförsäljaren, klockbatteribytaren, popcornsståndet (har jag aldrig sett förrut. Han sålde brända mandlar också.), osten och fisken, kökstillbehören, gardintygerna och alla kläder.

Men det fanns inga orkidéer. Det var bara lysande cyklamen och dova gravdekorationer överallt.

Jag gick en liten promenad till Hemköp istället. Hittade som av en händelse en vitlöksbaguett (testar en ny stavning idag).

På väg tillbaka till jobbet passerade jag torget igen, fast från ett annat håll, och upptäckte då att skrik-och-gap-mannen (hans rop hörs eka över norra Europas största torg varje onsdag och lördag: “Alla blommor tjugo kronor”) sålde några orkidéer.
Jag lyckades hitta en förskrämd, halvt ihjälfrusen vit orkidé med rosa stråk för ynka 35 kr så den fick följa med mig tillbaka till jobbet tillsammans med baguetterna.



Torgdag

Torgdag Posted on Wed, October 15, 2008 12:17

Idag blir det nog en orkidé. Jag har en tom kruka hemma.

Hoppas inte Förundersökningsledaren hinner läsa det här innan jag handlar.
Kanske bäst att stänga av mobilen!



Ännu ett steg i rätt riktning

Svettigt Posted on Wed, October 15, 2008 10:12

Igår var jag och styrketränade. Jag hade bestämt mig för att gå redan kvällen innan men började tveka under dagen.

Det var den tilltagande huvudvärken som gjorde mig betänksam. Vanlig huvudvärk kan lindras genom fysisk aktivitet men är det migrän blir det tvärtom sämre.
När arbetsdagen var slut var det i alla fall inte så illa ställt med skallen så jag gick iväg till Friskis och Svettis.

Och jag måste säga att det var riktigt roligt att träna igår. Jag blev visserligen (som vanligt) lite irriterad på mig själv över att jag blir stressad av att det tar så lång tid alltihop. Först värmer jag upp några minuter i roddmaskinen, trappmaskinen eller på en cykel. Det är inte alltid man kan välja och vraka för det brukar vara ganska mycket folk. Igår hade jag tur och fick plats i en roddmaskin efter bara en kort stunds väntan.
Sen kör jag ett pass på ungefär en timma. Jag brukar försöka att inte bry mig så mycket om vad klockan blir utan hellre se till att jag får träna både armar, axlar, bröst, rygg, mage och ben. Det tar lite tid eftersom alla maskiner är upptagna nästan hela tiden och man måste ha ögonen på skaft för att hinna dyka på en maskin så fort den blir ledig.
När jag känner mig klar går jag över till den lilla stretch-hörnan och tar god tid på mig för att slippa bli stel som en djupfrys fiskpinne dagen efter.

Jag gillar att skriva listor och att ha lite koll. Därför bär jag med mig en liten lapp där jag skriver upp vilka vikter jag ska ha inställt på varje ställe. Igår kunde jag lägga på mer tyngd på nästan alla maskiner, några till och med mer än ett steg.

Utvecklingen sporrar.

Muskler förbränner mer än fett.
.
.
.

Jag tror jag går och kollar om det finns någon Bounty kvar i godisskålen.



Ett steg i rätt riktning

Barna Posted on Wed, October 15, 2008 08:01

Idag gick det lite bättre att lämna lilla Svalan. Hon grät inte i alla fall.

Visserligen fick jag följa henne till matsalen för frökens händer var redan fullbelagda, och jag fick ett annat lite flickebarn med mig på köpet, men det gick bra att säga hej då.
Lilla Svalan var inte glad, men hon grät inte i alla fall.

Hon grät inte i alla fall.



Reflektion

Vardagsnära Posted on Wed, October 15, 2008 07:57

Låser upp dörren till uterummet. Tar på mig de korallröda fejkfopporna. Låser upp ena skjutsektionen på glasväggen och kliver ut i den tidiga gryningen. Solen har inte orkat göra sin första ansats till att väcka världen men ändå är det förunderligt ljust ute.
Gräset är vått och jag tar stora kliv för att så torrskodd som möjligt ta mig bort till morotslandet. Stjärnorna är bleka och ligger miljontals ljusår borta. För några mornar sedan var de så nära att jag hade kunnat nudda dem om jag sträckte ut handen.
Det är ingen dimma. Det finns inga moln. Det är månen som är boven i dramat. Blog ImageFullmånen lyser som av egen kraft, nej, den gassar från sin plats högt uppe i väster. Jag vet att det bara är damm som reflekterar solen men ljuset är tillräckligt starkt för att ta musten ur stjärnorna och tillräckligt starkt för att kasta långa skuggor från huset och mig själv.

Jag drar upp två morötter och kliver tillbaka med mina längsta steg igen. Det är skönt att komma in i värmen. Det är skönt att slippa fortsätta kallbadet i månskenet.