Zäta

Jag har varit rätt pigg i dag ändå. Tackar Rosenroten för det.
Men nu är det läggdags. Nattugglorna får klara sig utan mig.

Jag var ute en sväng i kvällningen och klippte lite i tujahäcken medan barnen rensade ogräs nedanför. Eftersom jag klipper lite i taget med en vanlig liten seckatör (hur stavas det? Det där såg inte rätt ut i alla fall…) så tar det låååång tid och min arm blir jättetrööööött. Tröttare än resten av Zäta faktiskt.

Ikväll är inte Förundersökningsledaren hemma så nu tittar jag ostört på Dr House.

Lite vardagslyx så här dagen efter annandagen…
…och jag har nallat lite på min eviga julchoklad.

Vad tycker ni nu då? Blev det FÖR LILA?
Är det någon som tycker det är lite jobbigt här inne på min blogg nu så får ni säga ifrån.

Fast jag gillar lila… hahahaha….

Jag har två septemberkaktusar som blommar nu.

Guldgossen och lilla Svalan har tillsammans beslutat sig för vad de vill göra med sina insamlade veckopengar. De vill köpa en studsmatta. Deras föräldrar är mycket glada och nöjda över beslutet att ha en målsättning och ett aktivt sparande.

Förundersökningsledaren har genast satt igång med det han är bäst på – att undersöka. Genast upptäckte han att de studsmattor som läggs ut på blocket.se går åt som smör i solsken. Efter en liten stund upptäckte han att man inte ska köpa vilken billig matta som helst, utan satsa på lite kvalitet. Kantskyddet är den ömma punkten. Med ett riktigt kantskydd blir hoppandet mycket säkrare.

Men smakar det så kostar det. Drygt 4000 nypris och begagnat som inte försvinner efter fem minuter är omöjligt att hitta.

Så nu sparas det. Barnen har fått erbjudande om att hjälpa till med trädgårdsarbete och diverse sysslor som de kan tjäna pengar på.
Just nu ligger de till exempel båda med rumporna i vädret och rensar häcken, ja, tujahäcken alltså! Mycket samarbetsvilliga och ivriga är de därtill.

Förundersökningsledaren kikar ut genom fönstret på våra små barnarbetare och säger förnöjt:
-Vi kanske skulle försöka dra på det här inköpet ett tag, så kan vi få billig arbetskraft hela våren…

När jag lägger om mina matvanor, som till exempel vid storhelger, så blir jag ofta av med mina regelbundna avföringsvanor. Det kan till och med hända att jag inte bajsar alls på några dagar, vilket inte är så skönt för lilla magen.

Igår vad det en sådan där dag, när jag kände att det absolut var läge för lite fekalier, men ändtarmen var inte beredd. Inte förrän jag kom till Willys och skulle handla. Då plötsligt kände jag tydligt hur det tryckte på i akterpartiet. Och det tryckte rejält. Jag kämpade för att trycka tillbaka utflödet och fick hyperventilera för att klara av det. Jag gick bakom kundvagnen som värsta skitnödiga killen, och det var precis vad jag var, fast tjejj. Som en mindre förlossning kändes det, och hur man lyckas hålla tillbaka en sådan är det ännu ingen som kommit på, i alla fall inte den naturliga vägen.

Nåväl, jag lyckades hålla mig i alla fall, och undertryckandet av det oundvikliga ledde till att toalettbehovet gick över igen.

Efter Willys for jag till Lidens för att köpa med mig blommor till den trevliga familj vi skulle besöka under eftermiddagen. Jag hittade en stor kruka med små påskliljor som jag köpte med mig.
När jag var på väg ut ur blomsteraffären fick jag se några bekanta ansikten som var på intågande. Jojjomensan, naturligtvis var det familjen vi skulle besöka.
Jag ville ju inte att de skulle se mig med min kruka, så jag dök ner bakom entrédörren och ställde krukan på golvet. Sedan satt jag där på huk ett bra tag. När jag kikade upp och ut hade familjen fortfarande inte gått in i affären, så jag fick fortsätta gömma mig. Detta upprepades ett par gånger och under tiden så gick mina gamla grannar förbi, Guldgossens före detta dagisfröken och lite annat löst folk som jag känner. Alla tittade bekymrat på mig där jag stod i hukande position.

Förundersökningsledaren föreslog att jag skulle förklarat för dem att jag lekte kurragömma, men jag kom inte på några bra och rimliga undanflykter just när jag stod där. Och hur rimligt är det att en 37-årig kvinna leker kurragömma i en blomsteraffär!?

Det kanske inte var så smart att göra om bloggutseendet till ett gult inferno. Jag kan inte påstå att jag inte vet hur jag tänkte, men uppenbarligen tänkte jag inte färdigt. Hade jag tänkt ett steg längre hade jag insett att jag inte kommer hinna ändra utseende till någon mer normalt och vilsamt.

Nu har jag visserligen inte bloggat särskilt mycket i helgen, och därför inte fått tillfälle att få pippi på de grälla färgerna, men i alla fall. Idag är det inte påsk längre så nu vill jag inte se ägg och gult. Gult är fult!

Nu är långhelgen slut. Vad fort det gick! Jag hann knappt gå in för landning förrän det är dags att rivstarta på nytt.

Men vilken helg vi haft. Underbart, underbart väder och mycket avslappnat umgänge med härliga vänner och med familjen. Vi har varit ute en hel del och inte hemma så mycket alls. Jätteskönt att inte behöva städa och påskpynta och laga mat… Säger en lat Zäta med smilbanden uppdragna till öronen!