Zäta

Sitter i bilen med tre tjejer, på väg till Royal Rangers i Örslösa. Lilla Svalan ser sig om bland sina medresenärer och konstaterar att alla bär örhängen, utom hon.

-Jag är den enda i bilen som inte har örhängen. Jag har för små öronsnibbar.

De andra tittar på lilla Svalans örsnibbar och konstaterar att hon faktiskt har ovanligt små.

-Jag kan inte ens vifta på öronen!

Nu är det riktigt härligt väder!

Stråken av höst från i morses har sopats bort av solstrålarna som dansar sin sommardans igen på parkbänkar och kullersten i Lidköping.

Jag gick en sväng till Jysk på lunchen och provlåg i deras sängar. Om jag inte passar mig kan det bli en skön ovana. Jag skulle kunnat somna där.

Våra sängar där hemma är lika gamla som vårt äktenskap men har inte hållit alls lika bra. Alltså, det är inget större fel på dem, men både Förundersökningsledaren och jag känner att det börjar kännas i rygg och höfter efter en natts hård sömn.
Och på Jysk har de som av en tillfällighet rea på sina bästa sängar. Och som av en tillfällighet har just den modellen som de rear ut fått riktigt bra betyg i ett jämförelsetest i GP eller om det var GT.

Det är frestande att köpa nytt. Lite höstnytt så här i sensommarvärmen.

Idag är det höst.

Solen lyser på daggstänkta spindelnät och den milda kylan smånafsar mig i kinderna när jag kliver ur bilens skyddande skal på parkeringsplatsen utanför jobbet.

Lövslyn bakom vår trädgård har börjat uppvisa inslag av kantarellgult och morotsblasten i smultrontornet är på väg att vissna ner.

Jag har ingenting emot hösten. Det var höst med hög klar luft, brinnande träd och mollstämd fågelstreckssång när Förundersökningsledaren blev min.

Det blev ett bra bröllopsdagsfirande igår kväll.

Förundersökningsledaren köpte med sig riktigt god kinamat hem och sedan satt vi i uterummet och njöt.
Lite senare trakterade han mig och lilla Svalan med Sias knäckglass.