Den där huvudvärken…
Under eftermiddagen i går transformerade den sig från hanterbar till outhärdlig men så långsamt och smygaktigt att jag nästan inte märkte det.
Rätt som det var var klockan halv fem och jag slutade jobba för att hinna leverera en bortglömd gympapåse till lilla Svalan innan hennes handbollsträning började.
När jag reste mig från mitt skrivbord kände jag hur huvudvärken, detta ondsinta moln som byggt bo innanför skallbenet, hånskrattade åt mig och mina tappra försök att se oberörd ut när jag tvingades bära med mig min parasit ut från jobbet.
Lilla Svalan var tack och lov lätthanterlig och glad när jag hjälpte henne byta om och komma iväg från skolan till handbollen.
Guldgossen var ännu mer lätthanterlig och skötte sig helt själv när han samlade ihop sina saker och gick med mig till bilen.
När jag kom hem såg genast Förundersökningsledaren vilken status jag befann mig i och ömkade mig lite innan jag kraschade i säng.
Jag ville inte sova, inte innan vi ätit åtminstone, så jag läste lite och for sedan och hämtade hem lilla Svalan från handbollen när middagen var klar.
Förundersökningsledaren bjöd på kyckling med Onkle Bens-gryta och efter maten dämpade sig monstret där uppe såpass att jag kunde stryka lite.
När jag gick och la mig satte jag igång TNS-apparaten och låg med den två timmar.
Under natten vaknade jag av att lilla Svalan vrålade efter mig borta från sitt rum. Jag for förskräckt upp och snubblade mig in till hennes säng. Hon hade ont i en häl som hon slagit i tidigare under kvällen.
Jag kunde inte se någon åverkan så jag lät henne bara krypa ner bredvid mig i sängen och sedan låg vi och gosade en bra stund tills hon trött deklarerade att; nu gjorde det inte ont längre. Då gick hon på eget initiativ tillbaka till sin säng och somnade om.
När jag vaknade i morses hade jag ingen huvudvärk.
Nu, sittandes vid frukostbordet, känner jag det ondskefulla molnet hovra innanför pannan och smida ränker på att slå till igen så fort det får tillfälle.
Därför ämnar jag komplettera mina frukostägg med två Diklofenac. Migränmedicin är inte billigt, och jag vet att jag kommer få sota för tilltaget i form av magkatarr, men det får det vara värt idag. Ikväll får vi nämligen besök av min mamma ohch Italien-systern och hennes söner. Jag vill ju hinna träffa dem så mycket som möjligt innan de far tillbaka till Italien igen.
