Zäta

Är är ett jättebra recept på en suveränt god räkpaj.
Jag har fått både paj och recept från goda vännen Lotta.

Det blir 4-5 portioner och den ska gräddas i ugnen ca 25 minuter på 175 graders värme.

Blanda 1 liten burk keso med 3 ägg.
Rör i knappt 1 dl dill (mindre om du inte är så förtjust i dill) och ½ tsk salt.
Tillsätt 1 liten burk avrunna räkor och 1½-2 dl riven ost av valfri sort. Hushållsost blir till exempel alldeles utmärkt om man inte vill ha lite mer riv i smaken.

Blanda runt alltihop och häll ner i en smord pajform. Det är inte säkert man behöver smöra heller, men jag har inte vågat prova att låta bli. Platta till smeten lite i formen så du får en plan yta.

Gör en pajdeg av 75 g margarin, 1½-2 dl mjöl och 1-2 msk vatten. Gör man degen i matberedaren behövs det minst 2 dl mjöl. I alla fall i min maskin.

Kavla ut degen och skär den i remsor som du lägger lite snitsigt ovanpå pajen.
Om du vill penslar du med uppvispat ägg och strör över sesamfrön.

Det går bra att göra samma paj med till exempel skinka och senap i stället för räkor och dill, eller något annat man tycker är gott.

Idag kompletterade jag dillen med 1 dl finhackad rödlök och purjolök eftersom det blev kvar från gårdagskvällens taccomåltid.

Lilla Svalan har varit och lekt med en klasskompis idag. Hon har ätit lunch där och jag ämnade ringa hem henne i lagom tid till att vi skulle hitta göra oss i ordning och åka till några vänner ikväll.

Men för en liten stund sen ringde telefonen. Det var lilla Svalan som snyftade och grät och försökte förklara att hon varit i skogen och lekt och skurit sig på en kniv. Jag kände inte igen numret hon ringde från och eftersom hennes gråt kom i vägen för en vettig förklaring så övertogs strax luren av en främmande kvinna som berättade att hon tagit hand om min blödande dotter.

Jag slängde mig i bilen och for och hämtade lilla Svalan som fortfarande var i upplösningstillstånd.

Där fick jag bilden lite klarare för mig.
Hon och klasskompisen hade gått till skogen för att leka och med sig hade de haft en kniv för att kunna tälja lite. När lilla Svalan använde kniven råkade hon skära sig rätt rejält i tummen. Hon blev naturligtvis rädd och sprang genast iväg för att ta sig hem till kompisens föräldrar. Kompisen blev kvar i skogen med deras cyklar.

På väg till huset tittade hon på sin tumme och såg att det rann blod på hela handen och då blev hon ännu räddare och skrek högt.
Hon sprang förbi ett hus där en snäll kvinna var ute och donade i trädgården och den snälla kvinnan förbarmade sig genast och tog hand om mitt blödande barn.

Det var från hennes hem de ringde och där hämtade jag lilla Svalan. De hade tvättat av såret och satt på dubbla plåster. Kvinnan arbetar inom sjukvården och trodde inte att det var någon fara med såret.

Jag placerade lilla Svalan i bilen och for hem till kompisen som hade tagit med sig båda cyklarna hem och just skulle ge sig ut för att leta efter lilla Svalan.
Cykeln la jag i kofferten. Bagageluckan gick inte att stänga, men det gjorde inget för det var inte lång väg hem.

När jag körde in bilen i garaget var jag fullt koncentrerad på lilla Svalan och tänkte därför inte på att kombinationen låg garageport och öppen bagagelucka inte är så lyckad.

Bagageluckan har rejäla skrapmärken och putsen kring garageporten är skadad.

Nu är vi två olyckliga kvinnor i familjen Zäta.

Hela förmiddagen har jag gått och pysslat och lyssnat till gruppen Kadawatha.
Du kan höra fler låta här.

Jag “känner” en av killarna i gruppen. Han har också gjort några soloskivor.

Frukost: En macka.

Förmiddagsfrestelser: Jag slickade skålen efter att ha gjort vaniljkräm till kvällens tårta.

Planerade dumheter i kväll: Paj och tårta, och cocacola.

Vi har två gula efterrättsskålar i skåpet. Inhandlade på IKEA.
Värdelösa enligt Förundersökningsledaren eftersom de inte går att ställa i diskmaskinen på något vettigt sätt, och eftersom glacyren är undermålet så att det är fula grå ränder i dem efter skedarna.

Idag har jag upptäckt något som gör att jag börjar hålla med Förundersökningsledaren om att vi bör hiva dem.
På undersidan hittade jag namnet på produkten. Ni vet ju att IKEA brukar hitta på klämkäcka namn på alla sina saker.

Skålarna heter: Secla!

Hur äckligt är inte det eller! Seckla…