Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se
Har just läst ut “I lagens limo” av Michael Connelly.
Det var en bra bok, helt i min smak. Men jag blev inte så indragen i handlingen som jag hoppats och jag fick inte heller en så klar uppfattning om huvudpersonen som jag skulle önskat.
Jag har många olästa böcker kvar hemma på hyllan, men nu kan jag snart inte hålla mig längre, utan kommer dyka ner i Dan Browns två senaste böcker.
Jag tänker fortfarande lite på det där med Körslagsauditionen (är det ett ord som verkligen finns?)
I går fick jag ett “tecken”. Jag ringde för jobbets räkning och sökte en man som bor på Körsångsvägen!
I dag har jag fått ett annat tecken.
Jag har fått väldigt ont i halsen…
Förundersökningsledaren berättade något han hört från en av företagets kunder.
Kunden är inköpare på ett större svenskt företag. Han var på resa till en underleverantör i Indien. 12 representanter ur högsta ledningen tog emot honom och försåg honom med blommor. Sedan bar det av runt på visningstur. I stället för en fabrik, som kunden väntat sig, fick han bese 18 stycken.
Den av underleverantörens representanter som körde runt med honom, berättade att han missade sin bäste väns dotters bröllop på grund av det fina utlandbesöket. Naturligtvis gick ju jobbet före, men kunde möjligtvis kunden tänka sig att göra en liten avstickare så att underleverantören fick möjlighet att åtminstone besöka bröllopet och visa sin aktning.
Kunden sa naturligtvis ja, och hamnade så oförhappandes mitt i ett indiskt bröllop.
Med 1200 gäster. En i sanning annorlunda upplevelse.
Kunden kommenterade de många gästerna och fick en oförstående blick av indiern.
-På mitt bröllop hade vi 80 gäster, sa han sedan.
-Men, utbrast indiern förvånat. Bjöd du inte dina vänner!
Solen värmen härligt i ansiktet, när jag står vid fönstret i köket på jobbet.
Ute är det däremot illande kallt – igen.
Ute på parkeringen hittade jag ett fruset bananskal. Ingen risk att man halkar på det. Skalen bryts sönder till pulver när jag trampar på det. Det är större risk att slå en rotvälta på det isiga underlaget.
