Blog Image

Zäta

Vad handlar Zätas blogg om?

Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se

Slutet på en danssaga

Vardagsnära Posted on Fri, March 19, 2010 22:56

Nu var det färdigdansat för Willy. Jag tycker att det är helt rätt par som står mot varandra i finalen, men jag måste erkänna att jag verkligen har uppskattat Willys deltagande i Let´s Dance. Han har förgyllt fredagskvällarna med sin försiktigt självklara personlighet, sin rättframma humor och sin envisa kamp att få gammelmanskroppen att böja sig till omöjliga figurer.

I kväll tycker jag att Willy såg trött ut. Han praktiskt taget bad folk om att inte rösta på honom, utan att säga det med ord.



Larm

Med glimten i ögat Posted on Fri, March 19, 2010 14:53

Klockan 14.00 var det annonserat brandlarmstest i huset. Vi tidigarelade fikarasten en halvtimma och satt och pratade om hur duktiga våra barn är när det gäller larm, vad man ska göra om det brinner och vilket nummer man ringer (112 alltså, inte till mamma…)

Kollegans son hade haft brandgenomgång på dagis och kom hemspankulerandes med bister min. Han såg nämligen inte till många brandvarnare och konstaterade att:
-På dagis har vi minsann sju brandvarnare!

Jag knöt an till samtalet med följande påstående:
-Hos oss har vi larm för allt möjligt. Brandlarm, inbrottslarm… och serveras det nån äcklig mat så tjuter lilla Svalan i högan sky!



Man kan inte tänka på allt

Med glimten i ögat Posted on Fri, March 19, 2010 12:44

Hädanefter är tisdagar och fredagar mina cykeldagar. Och kanske också någon måndag emellanåt.

Dagens cykeltur var betydligt smidigare än den i tisdags.
Den förrädiska isen hade smält undan, växlarna hoppade i som de skulle (ja, efter lite trixande i alla fall) och bromsen tog efter bara några lufttramparvarv.

Jag tror Förundersökningsledaren varit i farten men jag kommer inte ihåg om jag bett honom eller om han förstod av sig självt, efter att ha hört mitt klagande.

Idag var det också betydligt varmare och jag hade förberett mig bättre, genom att ta på mig tunnare vantar som jag inte behövde plocka av förrns efter 4/5-delar av vägen. Jag hade också lagt ned en frächs deodorant i väskan, och den kom väl till pass när jag kom fram till jobbet.

*

MEN just nu regnar det ute, och några regnkläder har jag naturligtvis inte fått med mig.



Dagens lunchlåda

Matnyttigt Posted on Fri, March 19, 2010 12:33

Mmmm vilken god lunch jag gav mig själv i dag.

Sallad bestående av salladshuvve, gurka, körsbärstomater, paprika, cheddarost och avokado. Inte mycket till protein men väldigt gott.

Ibland är less more.



Vad ledsen jag blir på mig själv!

Barna Posted on Fri, March 19, 2010 10:05

Lilla Svalan tycker det är jättekul att dansa. Hon har rytmen i blodet och en smidig kropp, som gjord för extroverta rörelser.

Förra terminen hade fritidsbarnen chans att dansa disco en timma varje vecka, under ledning av några äldre elever. Lilla Svalan var såklart med och hade jätteroligt. Ända tills hon fick veta att de skulle ha uppvisning. Hon tvärvägrade, ville absolut inte visa upp sina färdigheter, agera inför publik. Hon blev till och med så avskräckt att hon inte var med på de sista danslektionerna.

I år har fritidsbarnen fått chansen igen.
Lilla Svalan och jag hade en lång diskussion innan hon slutligen bestämde sig för att vara med. Nu dansar hon hiphop och kommer glädjestrålande hem varje torsdag och visar oss vilka moves hon lärt sig.

På torsdag nästa vecka är det uppvisning. Lilla Svalan har sagt att hon vill vara med, efter att jag dyrt och heligt lovat att komma och titta. Vi har båda sett fram mot detta ganska länge. Jag, eftersom jag verkligen vill se min graciösa dotter dansa, och lilla Svalan för att hon fattat modet att utmana sig själv och dansa för publik.

På torsdag nästa vecka tillbringar jag hela dagen till sjöss. Mitt företag har anordnat en mässa ombord på en färja och jag ska följa med för att fota och intervjua. Jag kan inte välja bort det uppdraget eftersom det varit bestämt sedan länge, men jag känner två personer som kommer bli mycket ledsna och besvikna; Lilla Svalan och jag själv.