Zäta

I dag är det riktigt ruskevä´r. Det är så man blir sugen på en värmande brasa. (Att kura framför i sällskap med en bra bok, en kopp te och en liten kaka. Eller en stor kaka. Det är också okej.)

Förra veckan tog jag bilen till jobbet varje dag. Jag lyckades skylla på min förkylning för att slippa cykla.
Nu är förkylningen i det närmaste överstånden och jag har ingen vettig anledning att nyttja bilen. Lilla Svalan tyckte naturligtvis att det var vansinne att välja årets blåsigaste, regnigaste dag för att börja cykla igen, men jag var omutlig och nästan lite sugen på att cykla. Miljö, ekonomi och motion är mina ledord under de ständigt återkommande cykeldiskussionerna jag för med min dotter.

Lilla Svalan blev dock inte övertygad och klagade på väg till skolan:
-Det här är barnplågeri! Det regnar OCH blåser!

Men jag erkänner villigt att jag njöt av att känna regnet rinna nedför kinderna. Att känna vinden trycka till mig i sidan så att jag måste parera med styret för att inte vingla ut i körbanan. Att få glasögonen pärlade av täta, kristallklara droppar.

Jag kommer förmodligen inte njuta lika mycket på vägen hem, i blöta regnkläder, uppförsbacke och motvind.

De vänner vi besökte i går har två döttrar, lite yngre än lilla Svalan. Lilla Svalan och flickorna lekte intensivt innan det var dags att gå hem. Vi hörde muntra skratt och glada tillrop från en av flickornas rum. Efter ett tag hörde också lilla Svalans självsäkra röst:
-Nu är jag så rolig så nu kissar ni nog snart på er!

Satt hemma hos goda vänner under trevligt samspråk i går kväll. Plötsligt ringer mobilen. Displayen visar ett okänt nummer. ”Försäljare” tänker jag luttrat och svarar med min yrkesröst:
-Zäta Zettervall!
-Hwar do Pijerr Samwel… dajr?
-Ursäkta, vad sa ni?
-Ejir Pjeierr Sauwelsn dieir?
-Kan du tala svenska?
Grötigt och mycket irriterat: -Däit jör ja jue för x*~~+?*

-Jaha, är det skånska!

Kapitulerande: -Ja, å ja undrar om du har Per Samuelsson där?
-Nej, då har du ringt fel.