Zätas blogg handlar om allt och inget. Den är som en dagbok, fast kanske lite mer anonym. Zäta har bloggat sedan den 9de februari 2008.
Det finns inget vettigt syfte med Zätas blogg, mer än att ge utlopp för verbal inkontinens. Zäta bloggar när hon hinner och har lust. Det kan blir mycket eller lite och mest utan någon som helst ordning.
Du som läser är välkommen att lämna en kommentar. Zäta blir glad när hon läser vad du skrivit, men känn ingen press. Vill du kontakta Zäta lite mindre offentligt kan du maila: blogg@zettervall.se
Det verkar bli en fin dag, trots huvudvärken.
Jag har jobbat riktigt redigt och känner mig som en duktig flicka.
Och ikväll har jag INGET inbokat. Kanske hinner jag göra klart mitt klirriga lila armband som jag pillat med så länge. OM jag blir klar lovar jag att lägga upp en bild, i alla fall om några dagar…
Jag har hittat en ny kärlek.
Nu är det inte bara vitlöksbaguetter och rekorderlig äppelcider som ligger mig extra varmt om hjärtat.
Sweetie heter min nya favorit.
Jag struntade i städmötet igår kväll. Huvudvärksattacken fick mig att ragla runt i köket när jag röjde undan efter middagen och jag insåg att jag varken skulle tillföra något eller lyckas ta in presenterad information.
Läste det här inlägget hos ljuva Helena:
http://hemljuvahem-helena.blogspot.com/2009/01/arets-forsta-semla.html
och blev konstigt nog vådligt sugen på semlor.
Som tur är fick jag en halv vitlöksbaguett av vår datanörd på jobbet. Nu klarar jag mig nog till i morgon.
Det här är inlägg nummer ettusentvåhundratrettiofyra.
Nu kommer jag inte att ha lika kul igen förrän om ettusenetthundraelva inlägg.
Förundersökningsledaren har just köpt en gitarreffekt. Han ringde och diskuterade köpet med mig. Jag tycker absolut att han ska satsa på grejjer till guran. Han spelar ganska mycket och tycker att det är kul.
Själv motiverar han köpet med orden:
“Det kan va roligt att göra lite ljud.”
Det tyckte även Guldgossen när han stod i badrummet i morses och gav väder…
I går eftermiddag, då jag vidbränd, huvdvärkande och allmänt misströstande satt och harvade på jobbet, fick jag plötsligt en känsla av att lilla Svalan trillat och skadat sig. Jag kände det väldigt starkt och såg en bild i hjärnan där hon låg på golvet i gympasalen på skolan.
Det var märkligt och tämligen fånigt eftersom hennes klass bara har gympa på tisdagar. Jag bliv inte kvitt bilden med detsamma, trots att förnuftet berättade för mig att hon inte befann sig i gympasalen i verkligheten.
När jag kom hem igår och satte mig vid dukat bord var det första lilla Svalan berättade att hon hade trillat av en plint när fritids varit i gympasalen på eftermiddagen. Hon upplevde själv att hon svimmat, och hade ont i huvudet en stund efteråt. Senare kände hon sig okej igen och när jag undersökte henne fann jag inga skador.
Att vakna med huvudvärk dömer dagen på förhand.
