Zäta

Det finns en utmärkt anledning till att det är JAG och inte Förundersökningsledaren som sorterar tvätten här hemma. Han är inte så tokig att han släpper in en röd socka i vittvätten, men inte långt ifrån.

För inte alls länge sedan, kanske bara åtta-tio år sen, så tvättade han min nya duvblå favorittröja av lamull i 40 grader. 40 grader! Förundersökningsledaren hade läst handtvätt på den lilla lappen men tyckte att det säkert inte skulle behövas. Naturligtvis krympte tröjan.

Senast i dag fick jag ytterligare bevis för att han faktiskt inte kan det där med sorteringen. Jag hittade en av mina BH:ar i 60-gradershögen och förstod direkt att det var Förundersökningsledaren som varit framme och smygsorterat lite, trots att jag uttryckligen förbjudit honom att ge sig på denna ädla konst.

Gårdagens middag:

Färsk pasta
Pesto alla Genovese
Knaperstekta små baconbitar
Ångkogt färsk grön sparris
Rejält med riven parmesanost av hög kvalisort.

Det är rätt tråkigt väder ute. Småkallt och ruggigt. Jag har faktiskt tagit med mig regnkläder i fall det skulle till att regna på vägen hem.

Vad jag inte fått med mig är en uppsättning träningskläder. Vår VD har infört en stunds fysiska aktiviteter den sista fredagen varje månad. I dag ska vi springa/jogga/promenera i Råda. Jag väljer det sistnämnda och hoppas att jag inte får för ont i morgon. Då stundar ju klassfotbollen så det blir till att hålla sig på fötter hela dagen.

Enligt yr.no ska det småregna hela dagen i dag (jag ser genom fönstret att de har fel) men i morgon blir det inte regna förrän framåt kvällen och likadant på söndag. SMHI har samma prognos med undantaget att det kanske inte regnar söndag kväll.

För min del får det regna hur mycket som helst idag, bara det är uppehåll under klassfotbollen.

Ooops! Nu kom jag på en sak. Jag får inte skrika en massa och heja på mina älsklingar för mycket, för då kommer jag inte ha någon röst kvar till söndagens sång.

På söndag ska vi sjunga på förmiddagsgudstjänsten i kyrkan. Det kommer bli extra spännande eftersom vi ska försöka oss på en sång jag själv hittat på. Förundersökningsledaren har hjälpt mig så att inte melodin ska vara allt för tråkig. Jag är kass på ackordanalys och notvärden.

Guldgossen gjorde en verklig kämparinsats i går kväll. I två och en halv timma läste han om Vasatiden och svarade på frågor. Och det var inte frågor i stil med: ”Vilket år kröntes Johan III till konung i Sverige”, utan snarare: ”Vad tror du utlöste Linköpings blodbad och var blodbadet bra eller dåligt för Erik Vasa?”

Jag är mäkta stolt över att han orkade hålla ut, orkade tänka, och gav så bra svar på frågorna!

I morse tog jag bussen till jobbet.
Inte för att jag är en så stor miljövän och vurmar för det kollektiva.
Inte för att jag inte skulle kunnat ta bilen.

Nej, det var för att jag haft cykeln på reparation och har möjlighet att hämta hem den i dag.

Jag känner mig som ett barn när jag åker buss.
Det är spännande.
Jag tittar hela tiden ut genom fönstret och ser nya saker. Blommor som redan slagit ut, ett hästhinder som några fantasiridande barn satt upp i skogen, ett uterum som skulle behöva städas, en fasad som är nymålad i en för skarp färg, ett äpplträd som någon beskurit i förhoppningen att få äpplen men som nog är på väg att dö, en stor sten i en trädgård med en liten groda på toppen…

Och så pirret i magen när min hållplats närmar sig. Hur länge ska man vänta innan man trycker på pling-knappen? Ska man sitta kvar tills bussen nästan stannat eller ställa sig upp vid utgången och vänta under en kort stunds balansakt?